Kaffe på jobbet

Kaffe är den mest självklara förmånen på svenska arbetsplatser – så självklar att den sällan diskuteras förrän maskinen går sönder. Här är siffrorna bakom, och vad de betyder när ni ska dimensionera er lösning.

Så mycket kaffe dricks på jobbet

Sverige ligger konsekvent i topp när världens kaffekonsumtion per capita mäts, tillsammans med Finland och Norge. En stor del av den konsumtionen sker på arbetsplatsen: för många är två av dagens tre till fyra koppar bryggda på kontoret.

Siffrorna utgår från 2,5 koppar per person och dag och 1,50 kr per kopp med hela bönor. Kör ni kapslar kan ni ungefär fördubbla kaffekostnaden. Det är därför valet av kaffemaskin till företaget bör räknas på totalen per månad – maskin, service och kaffe – och inte på hyran ensam.

Hybridarbete har ändrat räknesättet

Det största misstaget när kaffelösningen dimensioneras idag är att räkna på antal anställda i stället för antal på plats. På många kontor är närvaron 60–75 procent en normal vecka, med tydliga toppar tisdag till torsdag.

Det betyder två saker: kaffeinköpen ska baseras på faktisk närvaro, men maskinens kapacitet ska klara toppdagarna. Dimensionera maskinen efter onsdag och kaffeinköpen efter veckosnittet. Vilken kaffemaskin till kontoret som klarar den toppen avgörs av hur många koppar som ska ut under morgonpucklen, inte av hur många ni är på pappret.

Varför pausen är värd något

Kaffepausen är en av få strukturerade tillfällen på en arbetsdag där människor från olika delar av verksamheten möts spontant. På kontor med hybridarbete har det blivit tydligare: fikarummet är ofta den enda platsen där tvärfunktionella samtal uppstår utan att någon bokar dem.

Kaffet som rekryteringsargument

Ingen tackar ja till ett jobb på grund av kaffemaskinen. Men dåligt kaffe är en av de detaljer som återkommer i medarbetarundersökningar, just för att det märks varje dag. Det är en billig sak att göra bra – och en synlig sak att göra dåligt.